Stora, ljusgrå versaler som stavar KUPÉ mot en vit bakgrund, med en akut accent över bokstaven E.

Svart logotyp med bokstäverna SJ ovanför ett par stiliserade vingar. Designen är enkel och modern, med djärva linjer som bildar vingarna och bokstäverna centrerade ovanför dem.

Fråga Lokföraren – Siv Rönnholm

Tecknad bild av ett tåg vid en spårväxel, märkt Mot Umeå! Konduktören ser ut att välja rätt spår, medan en skylt som pekar åt vänster säger Malmö. Bakgrunden är grön med en ljusgrön cirkel bakom tåget.

Fråga lokföraren Siv!

Tidigare publicerad i #9 2022

En leende tågkonduktör med glasögon, randig skjorta och mörk väst står med armarna i kors framför ett grått SJ-tåg.

Ålder: 44.

Bor: I utkanten av Östersund.

Familj: Maken Lars, en son 8 år och en dotter 10 år.

Yrke: Lokförare på SJ sedan 14 år. Kör tåg från Östersund till bland annat Åre, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Borlänge. Är körlärare för lokförarelever på praktik. 

Gör på fritiden: Umgås med familjen, gillar att jaga älg på hösten – och spelar ibland lite dataspel. 

Hej Nils.

På SJ AB som jag jobbar för så har vi lokförare på 16 olika platser runt om i Sverige. Detta gör att vi oftast är ensamma i förarhytten när vi arbetar. Vi har arbetstidsregler som styr hur länge vi får arbeta innan det är dags för rast och hur långt ett arbetspass får vara. Alla dessa regler utgår från att alla tåg är i tid. De gånger vi är fler än en förare i hytten, så är det ofta utbildning av något slag. Det kan vara praktik för nya förare, som gör någon av sina LIA-perioder. LIA står för lärande i arbete och är en del i lokförarutbildningen. Det kan vara en fordonsutbildning av förare som ska få lära sig ett nytt fordon, eller en uppföljning av oss förare, som görs regelbundet av instruktörer. 

Om vi tar ett tåg mellan Duved och Stockholm, så byter vi förare normalt tre gånger under vägen. Den första klargör och ser till att tåget är i körbart skick, gör bromsprov och andra säkerhetskontroller tillsammans med personalen ombord, innan resenärerna får stiga på, för att sedan köra sträckan Duved–Östersund. Nästa förare byter av i Östersund och kör ner till Gävle. Där kommer en tredje förare som byter av och kör tåget sista biten mellan Gävle och Stockholm. Den föraren byter sedan ände på fordonet, för att slutligen köra ut tåget till vår fordonsdepå och parkera. I fordonsdepån tar annan personal vid och tar hand om tåget. Toalettankar ska tömmas och nytt vatten fylls på, för att vara redo för en ny resa. Det är även där tågen repareras i den mån det behövs och slutligen städas och ställs undan i väntan på ett nytt uppdrag.

Med vänliga hälsningar Siv

Hej.

Visst skulle det vara trevligt att få intressanta och fina saker berättade för sig under resans gång. Men det är svårt att hitta ett bra sätt att genomföra detta på utan att störa dem som har köpt en biljett i lugn avdelning eller reser dagligen. Jag skulle råda dig att ta kontakt med personalen ombord på ditt tåg du reser med. De kan ge dig tips om saker att hålla utkik efter längs banan, eftersom de ofta har egna erfarenheter av sådana speciella ställen som är värda att titta på. Hoppas att du hittar något intressant att se nästa gång du reser.

Med vänliga hälsningar Siv

Hej Matthias.

Vilken intressant fråga du ställer.

En lokförare kan inte köra tåg fel av egen vilja. I Sverige har Trafikverket driftledningscentraler som styr tågtrafiken i olika delar av landet. Varje tåg har ett eget tågnummer, en egen tidtabell för den dagen och en förplanerad väg som tåget åka, såsom vilka spår tåget ska använda och vilken perrong det ska stanna vid. Det finns även en plan på när och var olika tåg ska mötas. En perfekt dag fungerar allt detta som en klocka. Nästa dag kan hela planen raseras, på grund av många olika anledningar. Det är bland annat vid de här tillfällena som det händer att ett tåg blir spårändrat, för att det redan står ett annat tåg där det skulle komma in. Andra gånger kan tågen som ska mötas vara sena eller tidiga, så att mötena mellan dem blir flyttade till en annan plats än förbestämt. Ibland fungerar inte järnvägens utrustning (växlar, signaler, vägskyddsanläggningar med mera) som den ska, eller så är det oplanerade banarbeten eller en större störning som gör att tågen inte kan köra som planerat. Sedan händer det ibland (inte speciellt ofta) att ett tåg har fått en felaktig plan och är på väg åt fel håll i en växel där banan delar sig åt två olika håll. Tåget kan då behöva backa tillbaka för att komma in på rätt bana. 

Så kör en lokförare fel så är det något som inte gått som planerat. Det kan innebära förseningar i tågtrafiken, men det är inte farligt. 

Med vänliga hälsningar Siv

Hej Sinika.

Signalfel är ett samlingsnamn på många olika fel, som var för sig gör att signalen visar stopp i stället för kör. På järnvägen har vi signaler som visar rött eller grönt sken. Rött betyder stopp. Och grön signal betyder kör. En grön signal innebär att det är säkert att färdas till nästa signal, och en röd signal visar att det är något som är fel på sträckan. De flesta gångerna vi stannar vid en röd signal beror det på att vi har ett annat tåg framför oss, och vi får vänta på vår tur att fortsätta. Men de gånger som vi upplyser om att det är signalfel så är det något som är fel. Några saker som måste fungera för att få grön signal är:  

√Alla lampor i signalen måste fungera.

√Inga andra fordon får finnas på sträckan fram till nästa signal.

√Alla växlar måste ligga i rätt ändläge och vara låsta.

√Alla växlar som leder in till sträckan från motsatt håll ska ligga i motsatt läge och vara låsta.

√Alla signaler som leder in på sträckan ska visa rött och alla lamporna ska fungera.

√Alla järnvägsövergångar måste fungera som de ska.

√Eventuella broar måste vara korrekt stängda. 

Minsta lilla detalj som inte fungerar gör att signalen visar rött och vi har ett signalfel.

Visst är det irriterande när det är signalfel men det vi får tänka på är att signalsystemet är uppbyggt för att förhindra olyckor. 

Hur lång tid det tar att åtgärda signalfel, beror helt och hållet på vad det är för fel. Många gånger så räcker det med att starta om systemet. Ibland kan det vara en glapp kontakt som gör att felet kommer och går av sig självt. Andra gånger beror signalfelet på att det ligger skräp på spåret. Små metallspån på fel ställen kan göra att det indikeras som om ett annat fordon finns på sträckan. Om trafikledningen som styr trafiken kan utesluta att det inte finns något hinder i mitt tågs väg, så kan jag få tillstånd att passera en signal i stopp med reducerad hastighet fram till nästa signal. Om det är någon växel som indikerar att den inte ligger som den ska får vi stanna innan växeln och gå ut och titta på den. Om allt är som det ska får vi passera växeln i väldigt låg hastighet. 

Men ibland så uppstår det större fel som gör att det blir helt stopp i tågtrafiken tills det är åtgärdat. Det kan vara vid åsknedslag, bränder, växlar som inte går att passera, översvämning, sabotage (kopparstölder) eller elfel. 

Jag hoppas att du har fått mer förståelse om vad ett signalfel kan vara. 

Med vänliga hälsningar Siv


Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se