Sitt fint hos hundterapeuten!

Det är inte bara husse och matte som ska jobba med sitt inre hos psykologen – även hunden kan bli en bättre jycke efter lite terapi. Jo, det är faktiskt sant. Vi har testat den nya trenden: hundterapi.
Tidigare publicerad i #6 2024

MAGGIE
Ras: Mellanpudel.
Ålder: Fyra år.
Bor: Södermalm i Stockholm.
Intressen: Bollar, frisbees, sova. Är även väldigt förtjust i att hälsa på gäster som besöker hennes lägenhet.
Många småler fortfarande när de hör ordet »hundpsykolog«. För vissa går tanken till en divan i hundstorlek, där taxar, labradorer och golden retrievrar får ligga och prata ut om relationen till sin mamma. Men verkligheten ser helt annorlunda ut.
Kicki Fellstenius tar emot i en källarlokal i Bromma utanför Stockholm, bjuder på kaffe och ber oss komma in. Men dagens huvudperson och klient, mellanpudeln Maggie, ignorerar hon helt.
– Jag märker att hon inte riktigt är redo att hälsa. Det är bättre om hon får bekanta sig lite med allt nytt här först.
Hit kommer hundägare som av någon anledning behöver råd och stöd om sina hundar. Hunden kanske skäller oavbrutet, utan synbar anledning. Eller så blir det tjafsigt när de möter andra hundar. Ett annat vanligt problem är olika rädslor, till exempel för ljud.
I Maggies fall handlar det om separationsångest. Att vara ensam några timmar i lägenheten är inga problem. Men på främmande platser orsakar bara några minuter utan husse eller matte djup ångest. Då gnäller och skriker hon så folk tror hon gjort sig illa.

Maggies behandling
– steg för steg
För att bli av med sin separationsångest rekommenderar Kicki Fellstenius att Maggie sakta, sakta vänjer sig vid att bli lämnad.
– Det viktiga är att träningen sker i små, små steg. Då får hon öva sig på att bara nudda vid den obehagliga känslan utan att det blir ångestfyllt. Det får aldrig bli rött, bara lite gult, för att använda trafikljuset som liknelse. Hon ska bli trygg och märka att inget farligt händer.
SÅ HÄR GJORDE VI:
• Husse håller i kopplet, som han räcker över till någon annan (i det här fallet Kicki Fellstenius).
• Sedan säger han »vänta« (eller något annat ord) och tar ett steg bakåt så Maggie märker att han är på väg bort.
• Nästan omedelbart – innan hon hinner bli orolig – tar han sedan ett steg tillbaka, tar över kopplet och belönar Maggie. Vad belöningen består av är olika för olika hundar. I Maggies fall är det godis och glatt beröm som funkar bäst.
• Om detta upprepas några gånger i veckan med stigande svårighetsgrad kommer Maggie så småningom att lära sig att det inte är så farligt att vara ensam korta stunder på okända platser.
Kicki Fellstenius börjar höra sig för om Maggies vardag. Hur mycket aktivitet och stimulans får hon? Hur ofta är hon ensam? Har hon blivit skrämd tidigare i livet? Några medicinska problem?
Hon förklarar att det handlar om att identifiera vilka känslor hunden har i den specifika situationen. Då kan man som hundägare fokusera på att komma till rätta med de känslorna, i stället för att bara korrigera beteendet.
– Om vi bara fokuserar på att lära Maggie att sluta tjuta när hon blir lämnad ensam kommer hon få en ännu mer negativ känsla. Skillnaden blir bara att hon inte vågar uttrycka den. Men om hon däremot vänjer sig kommer hon att förstå att det inte är något farligt.
Hundars känsloliv är slående likt människors, det visar all forskning. De känner ungefär samma saker som vi: rädsla, sorg, ilska, glädje. Skillnaden är att de inte kan resonera kring sina egna känslor som vi, och att de saknar abstrakt tänkande.
Kicki Fellstenius liknar hundarnas känsloliv vid ett trafikljus.
– På grönt är allt frid och fröjd. Då mår de bra, är lugna och glada. När det är gult känner de sig lite obekväma. Kanske lite oroliga och stressade. De har svårt att slappna av. När känslorna står på rött kan de bara tänka på att det är fel. Då går det inte att nå dem. Där hamnar Maggie när hon lämnas ensam på okända platser.
Medan vi pratat har Maggie nosat runt i lokalen och hittat en korg med hundleksaker. När hon grundligt ruskat om en pipande räv tar hon en tennisboll i munnen och hoppar upp i soffan. Hon gömmer den bakom en kudde och går sedan fram till Kicki Fellstenius för att hälsa.
– Du ser?! Nu känner hon sig hemma och då går det bra att hälsa. Så ja, gumman. Nu tränar vi. Vill du ha en godis?! •

HUNDpsYKOLoGEN SVARAR – Kicki Fellstenius om …
… den vanligaste missuppfattningen hos hundägare:
»Att tro att man ska lära hunden vad den inte ska göra. Jag försöker vända på det. Säg att du vill att din hund ska sluta göra utfall mot andra hundar. Vad är det då du vill att hunden ska göra? Gå lugnt i kopplet, kanske. Bra, då tränar vi på det.«
Hundpsykologer
– så funkar det!
Till att börja med: hundpsykolog är ingen skyddad titel, men för att bli medlem i organisationen Sveriges Hundföretagare som hundpsykolog krävs att man bland annat genomgått en utbildning på minst 270 timmar.
Man planerar att ta bort titeln »hundpsykolog« och ersätta den med »hundbeteendeutredare« eftersom det annars riskerar att missförstås.
Sverige var först med hundpsykologi. Pionjären Anders Hallgren började redan under tidigt 70-tal kalla sig hundpsykolog. Han var då förmodligen den förste i världen.
… att efterfrågan på hundpsykologhjälp ökar:
»Dels blir det mer och mer accepterat och etablerat. Dels är det nog även en effekt av att många köpte hund under pandemin. Då hade de inte möjlighet att miljö- och socialiseringsträna hundarna eftersom allt var stängt. Många skaffade också hund utan att riktigt veta vad de gav sig in på, och det ser vi effekterna av nu.«
… det allvarligaste problembeteende hos en hund hon stött på:
»Det var en hund som bet sin husse i olika sammanhang, bland annat när han skulle sätta på selen och borsta. De hade gått till en annan hundtränare som hade gett rådet att trycka till hunden när den morrade. Då blev problemet värre. Det visade sig att hunden morrade och bet för att den hade ont i lederna, och det smärtade när husse borstade och tog på selen. Att han hade tryckt till hunden gjorde problemet värre. Man ska alltid reda ut om det finns medicinska problem. När hussen insåg vad han hade gjort mot sin hund blev han helt förtvivlad.«
… fördomarna mot hundpsykologer:
»Det är mycket bättre nu. För länge sedan var det många som frågade sig om hundarna låg på soffan och lättade hjärtat. Nu är det mer väletablerat, och de flesta förstår att vi arbetar med hundarnas beteenden och känslor.«
text: Kalle Dixelius foto: Fredrik Hjerling