Blir drickandet »den nya rökningen«?
Runt världen går en våg av strängare rekommendationer för hur mycket som det är säkert att dricka. Gör de någon skillnad? Kommer vi dricka mindre om tio år? Kommer det bli lika skamfyllt att ta ett glas vin som att röka inomhus? Kupé reder ut begreppen.
Tidigare publicerad i #1 2024
Läkarvetenskapen är i det närmaste helt enig: nej, det finns inga nyttiga egenskaper hos alkohol. Visst kan det vara kul, gott och avslappnande – men de negativa effekterna överstiger de positiva. Med råge.
När Sverige införde nya, strängare rekommendationer i höstas ledde det till en våg av harmsen kritik: »Jaha, är jag missbrukare nu, när jag dricker några glas vin på lördagen?«
Men Sverige var långt ifrån först med att skärpa det rekommenderade intaget av alkohol. I Kanada är rekommendationerna sedan ett drygt år ännu strängare. Fler länder har eller kommer att införa liknande skärpningar. Anledningen är att forskningen är tydlig: det är dåligt för oss att dricka. På en massa olika sätt.
ALKOHOLENS EFFEKTER
Negativa effekter: Många! Beroende, cancer, leversjukdomar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke. För att inte tala om den negativa effekt som alkohol har på anhöriga och omgivning. Olycksrisken – både i trafiken och annars – ökar.
Positiva effekter: Nej, tyvärr! Forskningen är entydig: de positiva effekter man tidigare trodde fanns verkar inte gå att styrka. Att de som dricker ett glas vin om dagen lever lite längre beror sannolikt på att de i övrigt lever mer hälsosamt.
Trots det fortsätter vi att dricka. Den sammanlagda alkoholkonsumtionen har visserligen sjunkit något de senaste tjugo åren, men inte med mycket. Det beror mestadels på att unga i dag dricker betydligt mindre, men å andra sidan dricker äldre mer än förr.
Mats Ramstedt är forskningsansvarig på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Om han får tippa tror han att vi kommer dricka mindre om tio år.
– Ja, jag skulle nog tro att vi kommer ligga på en något lägre nivå än i dag, eftersom de nya generationerna dricker mindre. Men sedan beror det såklart på hur den politiska utvecklingen blir. Om vi inte har kvar samma restriktioner som i dag så kan det dra utvecklingen åt ett annat håll.
För en sak ska man hålla i huvudet: rekommendationer är en sak – enligt Mats Ramstedt påverkar de nästan inte konsumtionen alls – och restriktioner är en annan sak. De har däremot ganska stor påverkan på hur mycket vi dricker. Ju mer tillgänglig och billig alkoholen är, desto mer dricker vi. I det europeiska land som dricker mest per person, Lettland, är den enda egentliga restriktionen att alkohol inte får säljas efter klockan 22 i affärer. I övrigt är det fritt fram. I de länder som dricker allra minst, som Saudiarabien och Kuwait, är alkohol mer eller mindre förbjudet.
Jämför med rökning. För tjugofem år sedan var det för många en självklarhet att tända en cigarett på en restaurang eller en bar. I dag är det helt otänkbart att ens göra det på uteserveringen. Restriktionerna har haft effekt – i dag uppger 6 procent av alla svenskar att de röker varje dag. Samma siffra år 2004 var 16 procent.
Kommer alkohol bli som rökning? Något man får skämmas lite för och smussla med?
– Nja, jag tror ändå att alkoholen är annorlunda än rökning. Jag tänker framför allt på förankringen i vår kultur. Att det finns så många sedvänjor med alkohol som är kopplade till positiva situationer. Då är det mer troligt att alkoholkonsumtion i vissa situationer bli mer skambelagd, som det redan blivit i trafiken och under graviditet. Ett möjligt kommande område som diskuterats är alkoholkonsumtion när barn är med, säger Mats Ramstedt.
7,1 LITERREN ALKOHOL
Så mycket konsumeras per person och år i Sverige. Det placerar Sverige på plats 59 av 189, i den internationella alkoholkonsumtionen.
Listar man den internationella alkoholkonsumtionen, kommer Sverige på en 59:e plats av 189 länder med cirka 7,1 liter ren alkohol per person och år. Det är strax efter Sydafrika och ganska långt efter våra grannländer Danmark (plats 33) och Finland (plats 41). Vi dricker dock mer än Norge (plats 70). En sak som särskiljer de nordiska länderna är att andelen helnykterister är väldigt låg här, jämfört med andra europeiska länder. I Sverige uppger bara 10 procent att de aldrig dricker alkohol, i Danmark endast 8 procent. Men i till exempel Portugal är 42 procent helnykterister.
– Ja, det är lite paradoxalt eftersom vi har en restriktiv alkoholpolitik och historiskt sätt har starka nykterhetsrörelser i Norden. Men det visar väl hur alkoholen genomsyrar hela vår kultur, säger Mats Ramstedt.
Men visst har det väl blivit lättare att vara helnykter nu än för tio år sedan?
– Jag tror nog det. Det finns fler alkoholfria alternativ. Man pratar mer om att man inte ska behöva be om ursäkt om man inte dricker. Kanske har nykterister en annan bild, men jag upplever att man inte ifrågasätter om någon inte dricker i dag. Bland de unga är det helt klart så. För 40–50 år sedan drack 90 procent av alla niondeklassare. I dag dricker de flesta i nian inte alls, så det är betydligt lättare att vara nykter bland unga i alla fall. •
text: Kalle Dixelius illustration: Maja norrby
