Fråga lokföraren – Siv Rönnholm

Fråga lokföraren Siv!

Hejsan Siv. 

Varför är samtliga perronger i Sverige alltid för låga för vanliga persontåg? Och varför behövs det egentligen trappsteg för att gå ombord på ett tåg? Borde det inte vara enklare om en perrong var i samma höjd som med tåget, typ så som på tunnelbanan i Stockholm? Är det godstågen som ställer kravet att perrongerna ska vara en viss höjd?
Med vänliga hälsningar, Sebastian 

Hej Sebastian.

Du har helt rätt i att det skulle vara enkelt och lättillgängligt för alla som vill åka tåg om samtliga plattformar i Sverige var i samma höjd som med tågen. Däremot så kan jag inte hålla med om att samtliga perronger är för låga för vanliga persontåg. Vi har många olika typer av tåg i Sverige och många nyare fordon har dörrar och insteg i samma höjd som perrongen, medan andra har en utformning med trappsteg för att komma in. 

När det byggs nya plattformar finns det regelverk som styr hur plattformarna ska utformas. Det finns mellanhög plattform på 0,55 m och hög plattform på 0,76 m. Mellanhög plattform stämmer överens med TDS (EG 2008/164), Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionshindrande i det europeiska järnvägssystemet. 

Pendeltågen (X60) i Stockholm är anpassade för hög plattform, och när dessa ankommer en mellanhög plattform så bli det ett litet steg upp och plattformen kan verka för låg. Sedan finns det även en del låga plattformar kvar i järnvägsnätet och när dessa kommer att byggas om och höjas återstår att se.

Jag undrar varför SJ inte kan redovisa rätt vagnsordning. När jag åkte tåg till Borlänge deb 13 mars kom några tyskar och undrade vilken vagn som kommer först och jag sa att det vet man inte. När tåget kom var vagnsordningen omvänd, från 23456 till 65432. Jag vet att tåget vänder och byter riktning, men är det så svårt att visa rätt information på en tavla med hjälp av datorisering? Det är väl inte 1800-tal? Det blir mycket onödigt spring för passagerare som inte vet vart de ska.
Hälsningar från en trött resenär  

Hej!

Tack för att du hör av dig. 

Att veta i vilken ordning vagnarna kommer i underlättar för de allra flesta som reser med eller arbetar på tågen. Som resenär ska det vara lätt att se vagnsordningen på plattformsskyltarna, så att vi enkelt kan placera oss lämpligt på perrongen. Vagnsnummer står även skyltade på, vid eller ovanför våra dörrar på alla våra olika typer av fordon. För våra snabbtåg kan du även se vart du hittar din vagn på plattformen i vår SJ-app som kan laddas ner i smarta mobiler. 

Normalläget för våra tåg är att vagn 2 går först söderut följt av vagnarna 3, 4, 5, 6 och så vidare. Och sedan blir vagnsordningen omvänd (6, 5, 4, 3, 2) när tågen åker norrut igen. Ibland uppstår det störningar som gör att tågen oplanerat behöver byta riktning ute på banan, för att åka en annan väg för att komma fram. Detta kan göra att några tågsätt går felvända en tid, innan vi haft möjlighet att vända dem rätt igen. Vi som arbetar ute på tågen kan under tiden rapportera in att tåget har en ändrad vagnsordning, så att det skyltas rätt på plattformarna ut till resenärerna. Det hoppas jag att mina kolleger gör – i den mån de hinner. 

Hej Siv!

Jag har en fråga som kanske inte är en typisk lokförarfråga, men du kanske kan svara ändå. Det gäller bokningssystemet för biljetter. Häromdagen skulle jag och min man boka en resa samma dag från Västerås till Stockholm. Först gick jag in i SJs app och kollade tågtider, hittade en avgång som passade och såg att våra biljetter skulle kosta 390 kronor. En halvtimme senare går jag in i appen igen, nu för att boka och betala resan. Men då kostade exakt samma biljetter 585 kronor. Rätt kraftig ökning på en så liten stund. Dessutom kan det inte ha handlat om en ökad efterfrågan för när tåget kom var det nästan tomt i vagnarna. 
Hälsningar, Thomas och Jennifer  

Hej Thomas och Jennifer.
Jag kan hålla med om att det blev en rejäl ökning.

Våra priser på resor styrs av tillgång och efterfrågan. Tiden fram till avgång påverkar också priset. Köper du din resa nära avgång så får du oftast betala mer. 

När det är få som vill resa med tåget är priserna generellt lägre och när många vill åka, då går priserna upp. Populära avgångar är oftast dyrare. Till exempel resor till och från storstäder under rusningstid på fredagar och söndagar är ett exempel på detta. Det finns även olika grader av flexibilitet på biljetterna: ”kan ej ombokas”, ”kan ombokas” och slutligen ”kan återbetalas”. 

”Kan ej ombokas” är det billigaste alternativet, men kanske inte alltid det bästa beroende på när du ska resa och vad du ska göra och om du är osäker på om resan blir av när du bokar långt i förväg. Så ibland kan de två andra alternativen vara bättre trots ett högre pris för samma resa. Ni kan läsa mer om våra biljetter på sj.se.

Kan det vara olika bra wifitäckning i olika delar av tåget? Alltså att man kan promenera mellan vagnarna för att få in fler ”wifisträck” på mobilen?
Erin

Hej Erin.

Att promenera runt i tåget mellan olika vagnar för att försöka få bättre wifitäckning fungerar sällan, eftersom du befinner dig på ett tåg som förhoppningsvis rör på sig. Och tåget i sin tur kopplar upp sig mot de närmaste mobilmasterna i området för att få signal. Så det blir svårt att få bättre uppkoppling ombord än det finns kapacitet för i mobilnätet utanför tåget. Detta märks tyvärr tydligare när vi kommer längre ut från städerna och utbyggnaden av mobilnätet inte har kommit lika långt. Personligen brukar jag prova om det blir bättre mottagning om jag kopplar ifrån tågets wifi och använder min egen mobila uppkoppling i stället. Det handlar lite om var jag befinner mig och vilken operatör jag använder.

---

Fråga lokföraren Siv!

Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se