Fråga lokföraren – Siv Rönnholm

Fråga lokföraren Siv!

Hej!

Jag tycker det är oerhört märkligt att det ska vara så svårt att få till ett fungerande system där det är möjligt att för samtliga typer av tågfordon och för samtliga operatörer kunna ge besked om vagnsordning för inkommande tåg. Jag minns ju att det fungerade bra när jag var barn. I Danmark är det också möjligt. I Sverige endast möjligt om det gäller X2000 och via en app. Varför är något omöjligt i Sverige som är möjligt i våra grannländer? Det skapar en onödig stress för många, inte minst för dem som inte kan gå/springa så snabbt som kan bli nödvändigt om man står på fel ställe vid perrongen. 
Hälsningar, Charles

Hej Charles.

Tack för din fråga.

Det kan verka enkelt att få till ett gemensamt system för vagnsordning på samtliga tåg i Sverige. Problemet är att vi har många olika tågföretag som bedriver persontrafik i Sverige och alla dessa arbetar på olika sätt, vilket gör det svårt att genomföra ett samordnat system i praktiken. Det vi har till hjälp i dagsläget är Trafikverkets skyltningssystem på plattformarna. På våra SJ-tåg skyltas ofta vagnsordning under destinationsinformationen och då räknas vagnarna i den ordning de kommer i efter lok eller utifrån tågets färdriktning. Till exempel vagnsordning: 2, 3, 4, 5, 6 eller omvänt 6, 5, 4, 3, 2.  Precis som du skriver så kan du även se vagnsordningen i vår SJ-app för snabbtågen, så att du enkelt ska kunna hitta fram till din vagn. När jag var barn fanns det uppsatta papperstabeller för vagnsordningen med information om var vilken vagn stannade. Dock har det sedan dess hänt en hel del på vår svenska järnvägsmarknad med fler företag och fler fordonstyper. 

Hej.

Till att börja med ska jag tacka för en mycket intressant kolumn. Nu över till min fråga som handlar om toaletterna på tågen. Jag åker med SJ 3000-tågen flera gånger varje månad och det brukar vara en angenäm upplevelse. Tyvärr tycker jag att toaletterna är ett stort minus. För det första finns det ofta nakna skruvar som känns otäcka, för det andra är de ofta illa städade, med ränder av mögelliknande damm längs kanterna. Dessutom luktar det nästan alltid illa på toaletterna, så att jag blir lätt illamående. Finns det kännedom om dessa problem och kommer de gå att åtgärda?
Med vänlig hälsning, Kristoffer 

Hej Kristoffer.

Vi är medvetna om att detta är ett återkommande ämne för diskussion och vi arbetar kontinuerligt med hur vi ska kunna höja standarden på våra toaletter ombord. Tågsättet grundstädas en gång per dygn och sedan utförs det även övriga mindre så kallade vändstädningar mellan avgångarna. Slutligen ser personal ombord över toaletterna med jämna intervaller. Dock innebär detta inte att alla som använder toaletterna lämnar dem efter sig i det skick som man önskar finna den i. Det kan vara pappersbitar som blir liggande på golvet, vatten och tvål som har skvätts runt på golv och bänkar. Problemet du nämner med »nakna skruvar som känns otäcka« är ingenting jag stött på tidigare. De enda synliga skruvar som finns sitter i knähöjd vid toaletten och är till för att hålla en plåt på plats och fungerar som lås för att komma in i luckor och skåp. 

Hej Lokföraren

När X 3000 ska avgå från till exempel Stockholms Central står många resenärer och väntar på att kunna kliva på tåget men då är dörrarna låsta. Ofta går folk fram och prövar att öppna dörrarna och rätt som det är går de plötsligt att öppna. Varför kan inte alla dörrar öppnas samtidigt av tågpersonal när det är klart att gå ombord?Tidigare sades det att det gick att gå ombord tio minuter före avgång, men jag har märkt att nuförtiden är det ofta kortare tid, på grund av lastning av restaurangvaror eller städning. Ibland leder detta till att tåget avgår något försenat. Är detta något ni försöker åtgärda?
Bästa hälsningar, Hans

Hej Hans.

På Stockholms Central uppstår det ibland väntetid när tågen kommer in till plattform och ska vända till nästa tåg. Vi strävar alltid efter att kunna öppna upp våra dörrar tio minuter innan avgång på SJ 3000. Men precis som du beskriver så blir det dessvärre inte alltid så. Ibland kan tåget vara försenat från vagndepån, vilket i sin tur gör att mat och dryck inte kan börja lastas på i rätt tid. Andra gånger behöver tåget städas innan det ska vända till nästa avgång. Under tiden får resenärerna vänta, tills personalen har utfört sina arbetsuppgifter och vi kan öppna upp tåget för påstigning. I vissa fall drar arbetet ut på tiden och då kan tåget avgå senare än beräknat. 

Rutinen kring dörröppning går till så att när det är klart för påstigning släpper vi på dörrförreglingen och lysdioderna runt tryckknapparna lyser då grönt. Fördelen med att bara släppa dörrförreglingen för att ni passagerare själva ska kunna öppna dörrarna är att dörrarna då går igen efter en stund om ingen går ombord. Vi har möjlighet att öppna upp alla dörrar samtidigt, men då blir de stående öppna tills vi stänger alla igen, vilket kan göra att vädret utanför påverkar. Det kan bli kallt och blött eller alldeles för varmt i vagnarna efter en stund. 

Vi är medvetna om att det ibland uppstår störningar på grund av detta, men vi gör vad vi kan för att minimera förseningar och väntetider.

Hej!

Varför använder ni er inte av förinspelade röster för den återkommande informationen ni vill ge oss passagerare? Exempelvis när ni hälsar välkomna i början av varje resa och informerar om bistron och att vi ska sitta på våra bokade platser. Eller information som »nu står vi still några minuter och väntar på grön signal« eller »nu anländer vi strax till Nässjö och plattformen finner ni på höger sida i tågets färdriktning«.

Som passagerare önskar jag att det finns så få störningsmoment som möjligt när jag åker. Men vissa ur er personal säger all information två gånger och sedan dessutom på (knagglig och stakande) engelska två gånger. Denna ansträngda långrandighet blir outhärdlig att lyssna till när jag kanske slumrar till/läser/lyssnar på musik eller ljudbok. 

Mälartåg har automatiska utrop, vad tycker du om dem?

Tack för i övrigt så fina resor genom våra vackra landskap!
Mvh, David

Hej David.

Det verkar som att du är en van resenär som reser ofta med oss. Då kan jag förstå att du tycker att vi ibland informerar för mycket eller ofta, samt att du får höra många olika varianter av utrop flera gånger. Information är en av de svåraste sakerna att förmedla, tycker jag. Det som upplevs som självklart för en van resenär kan ofta vara nödvändigt för att stilla oro hos en resenär som är ovan. 

De flesta av våra tåg har inte förinspelade röster för utrop, det är den mänskliga personen bakom mikrofonen som avgör vad som sägs och vid vilket tillfälle. Detta gör att utropen blir lite olika emellanåt, vilket jag uppskattar när jag hör mina kolleger prata. Viss information behöver även upprepas för att alla ska uppfatta den, för som du säger är det många som lyssnar på något annat i sina hörlurar eller har slumrat till. Informationen om vid vilken sida perrongen finns är viktig för att ingen ska göra sig illa vid avstigningen, eftersom alla dörrar går att öppna när tåget står vid stationen. Om det blir tågmöten eller onormalt många uppehåll blir en del passagerare oroliga om vi står stilla utan att informera om varför.

Automatiska utrop kan absolut vara informativa och helt på sin plats vid korta, snabba resor med många vana resenärer, exempelvis på ett pendlartåg i rusningstrafik. Om jag får välja själv så behåller jag gärna den mänskliga och personliga rösten framför den automatiska förinspelade.

---

Fråga lokföraren Siv!

Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se