Stora, ljusgrå versaler som stavar KUPÉ mot en vit bakgrund, med en akut accent över bokstaven E.

Svart logotyp med bokstäverna SJ ovanför ett par stiliserade vingar. Designen är enkel och modern, med djärva linjer som bildar vingarna och bokstäverna centrerade ovanför dem.

Fråga lokföraren – Siv Rönnholm

Illustration av en tallrik med en köttbit, omgiven av gaffel, kniv och sked mot en grön bakgrund. Ovanför tallriken finns en kopp, ett rivjärn, en liten hög och en tomatskiva.

Fråga lokföraren Siv!

Tidigare publicerad i #9 2024

En leende tågkonduktör med glasögon, randig skjorta och mörk väst står med armarna i kors framför ett grått SJ-tåg.

Ålder: 46.

Bor: I utkanten av Östersund.

Familj: Maken Lars, en son, 8 år, och en dotter, 10 år.

Yrke: Lokförare på SJ sedan 17 år. Kör tåg från Östersund till bland annat Åre, Sundsvall, Gävle, Stockholm och Borlänge. Är körlärare för lokförarelever på praktik. 

Gör på fritiden: Umgås med familjen, gillar att jaga älg på hösten – och spelar ibland lite dataspel. 

Hej Nyfiken 08:a!

Precis som du nämner så blir det en del skriverier i dagstidningarna när älgar och annat vilt som inte hör hemma i storstaden har hamnat fel. Det kan snabbt eskalera från en exotisk upplevelse till en mycket allvarlig situation där det stressade djuret försöker komma undan från nyfikna människor, fordon, hus, asfalt och annat som hör städerna till – men inte hör hemma i djurens vardag. Under maj och juni stöter älgkorna bort fjolårskalvarna innan de nya kalvarna föds och fjolårskalvarna kan vara lite vilsna och opålitliga den första tiden ensamma – och de kan därför dyka upp lite var som helst. 

Vi har ofta älg i närheten av eller på järnvägarna runt om i hela landet. Emellanåt kommer de lite väl nära tågen vilket sällan blir bra för älgarna. Tågen klarar sig oftast med bara en del materiella skador, till exempel delar på fordonen som behöver riktas eller bytas ut eller en ordentlig tvätt. Ibland dyker älgarna upp snabbt och eftersom tågen är tunga har de en lång bromssträcka och då finns det dessvärre inte så mycket vi kan göra, förutom att tuta och hoppas att älgarna hinner flytta på sig. Stannar gör vi om något på tåget går sönder, och för att syna skadorna, eftersom vi ofta befinner oss långt från själva olycksplatsen när vi väl har bromsat till stopp. Vi har anmälningsplikt, därför rapporteras viltolyckor med så noggrann position som möjligt till Trafikverket, som i sin tur rapporterar vidare till berörda instanser för eftersök vid behov. Skulle du vara intresserad av att veta mer så finns det statistik att ta del på https://www.viltolycka.se/statistik/antal-djur-som-varit-inblandad-i-viltolycka.

Hej Hans!

Jag förstår att det kan vara en obehaglig känsla när ett tåg som inte ska stanna passerar en station i full fart utan att sakta ner. Många gånger kan tåget närma sig utan att man märker detta, speciellt under vinterhalvåret men också då man bara är upptagen med samtal eller lyssnar på musik i hörlurar. I Sverige har vi inga speciella hastighetsrestriktioner för passage av perronger, farten styrs av den hastighetsbegränsning som gäller på den delen av banan och för just det tåget. Detta gör att vi har perronger i Sverige där tågen passerar i upp till 200 kilometers hastighet. För väntande resenärer gäller det då att respektera de vita spärrlinjerna som finns längs perrongkanterna, att barn bör hållas i handen och likaså barnvagnar. Och sitt absolut aldrig på perrongkanten och dingla med benen! Tänk även på att det i vintertid kan plogas upp snö på perrongen när tågen passerar. Jag rekommenderar, för allas säkerhet, att man placerar sig i mitten av perrongen och vid behov även vänder sig bort från spåret för att undvika damm och snörök vid passerande tåg. Skulle vi förare anse att det befinner sig ouppmärksamma personer för nära perrongkanterna så signalerar vi för att varna innan vi passerar.


Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se