Fråga lokföraren – Siv Rönnholm

Fråga lokföraren Siv!

Hej lokföraren!

Hur är uppdelningen mellan tågvärden och lokföraren när det gäller utrop? Varför är den så? Har man en  speciell röst när man ropar? Vilket är ditt mest udda utrop? Ock vilket är ditt ”drömutrop”?
/Maja

Hej Maja.

När det gäller utrop så hjälps vi som jobbar ombord åt. Det vanligaste brukar vara att föraren ropar nästa uppehåll, på vilken sida plattformen finns, stopprelaterade ­orsaker och andra trafikstörningar. Medan ombordpersonalen ropar välkomstutrop, trafikstörningar, kundrelaterad information, så som anslutningar, servering och ­bistro samt avslutsutrop inför slutstation. Uppdelningen gör vi utifrån våra arbetsuppgifter ombord på tåget. Som förare kan det vara svårt att veta när personalen i bistron är klar att öppna eller vilka resenärer som har anslutningar vidare. Precis som personalen inne i tåget har lite svårt att veta precis varför vi stannar tåget, om det är ett tågmöte eller någon annan orsak. 

Ja, jag skulle säga att de allra flesta har en speciell röst vid utrop. Man skärper till sig lite extra, talar tydligt, mindre dialekt och använder uttryck som man kanske inte använder i vardagsspråket.

Mitt mest udda utrop är när jag skulle förklara att vi skulle bli stående med tåget i Östersund en morgon för att en bus­k­röjare hade gått sönder på spåret. Och det var stopp i tågtrafiken för att de inte ­kunde flytta på den, förrän en reparatör hade kommit till platsen och reparerat traktorn.

Mitt drömutrop har jag inte fått göra ännu. Men det skulle vara något i stil med att vara första att göra något nytt, en ny bana eller premiärtur. 

Hej Siv, jag undrar om det kan vara så att tåget bromsar för vilt på spåret ibland?
/Erik

Hej Erik.

Visst bromsar tåget för vilt ibland. Men för att kunna göra det behöver vi få syn på djuret i god tid och på långt håll. Vi signalerar (om vi hinner) för att få ­djuret att flytta på sig. Men oftast går det väldigt fort för ett vilt kliver upp eller över spåret. De flesta typer av vilt är väldigt bra på att smälta in i omgivningarna och syns väldigt dåligt och på kort håll. Kör jag ett tåg i högre hastighet och får syn på ett djur i spåret på 100–300 meters håll, så hinner jag knappt tillsätta bromsen för att börja bromsa innan jag är framme vid djuret. Så det kan vara en orsak till att det kan upplevas som att vi inte bromsar. 

En orsak till att vi ibland väljer att inte bromsa är för att undvika hjulskador. Om jag ser att djuret inte flyttar på sig ­eller väljer att springa framför mig i
spåret och en kollision är ett faktum, så vill jag inte bromsa så att hjulen låser sig och ­börja glida, utan att de fortsätter att rulla fritt.

Varför är det egentligen så svårt att få täckning för mobil och dator på tåget? Wifi kan svaja ganska mycket under resans gång, vad beror det på?
Maud, Värmland 

Hej Maud.

Denna fråga diskuteras ända upp på ­regeringsnivå. Regeringen beslutade den 19 november 2020 att uppdra åt post- och telestyrelsen att redovisa insatser som kan förbättra möjligheterna till god mobil uppkoppling för resenärer på högtrafikerade fjärrtåg. 

Jag önskar att jag skulle kunna säga att det beror på en specifik sak. Men efter att jag har läst rapporten så verkar detta vara mycket mer komplicerat än så. Några av problemen är att dagens tåg har en ­metallkonstruktion som i olika grader dämpar radiosignaler. Kontaktledningen som består av flera högspänningsledningar som är oisolerade och strömförande, som även den stör radiosignalerna. Och sedan så har vi alla fönster med isoleringsglas med metallfilm, som i sin tur också dämpar ­signalerna. Sedan beror det även på vilka tekniska system som finns ombord.
Dessutom ska tåget kommunicera med ­mobil­operatörer längs med banan för att få ­bättre täckning. Som i dagsläget är lite svajigt.

Positivt med detta är att tåg- och ­mobiloperatörerna arbetar tillsammans
för att lösa problemen. Och att genom­förbara åtgärder är framtagna. Så nu ­hoppas jag att vi kommer att märka ­skillnad i framtiden. 

Det sägs att löven gör spåren hala på hösten. Stämmer det – och hur påverkar det tågen?
/Helene, Stockholm

Hej Helene.

Det stämmer, löv på spåren är en av ­sakerna som gör rälerna väldigt hala. Löv­-halka uppstår när våta löv och barr lägger sig på spåren och sedan krossas av tågets hjul. Då bildas en såphal smet av cellulosa och äggviteämnen som lägger sig på ovanpå rälerna. Detta problem är som störst i samband med fuktig och låg ­temperatur. Tågets hjul har en liten ­kontaktyta mot rälerna och halkan gör att det är mycket svårare att komma upp i hastighet, för att det spinner och slirar mycket vid lövhalka. Halkan ger även längre bromssträckor. Därför behöver vi sänka farten och bromsa mycket tidigare och försiktigare än normalt, så att hjulen inte slutar rulla och börjar glida i stället, och på så sätt undviker att det uppstår hjulskador.

Jag har en fråga: I somras hörde jag talas om en solkurva, vad är det för något?
/Andrea

Hej Andrea.

En solkurva kan uppstå när det är väldigt varmt ute. Metallen kan då utvidgas och göra att rälsen blir för lång. Om det då samtidigt finns brister i underlaget, så kan det ­hända att spåret inte kan stå emot de s­tarka krafterna som bildas och då uppstår det en liten utbuktning på spåret. Vid minsta misstanke om solkurva ­stoppas all tågtrafik för att kontrollera spåret och felet åtgärdas innan tågtrafiken släpps på igen, eftersom risken för ur­spårning är hög vid solkurvor,

Hej lokföraren! 

Jag har några frågor om ditt jobb. Måste man ha ett vanligt körkort för att kunna bli lokförare? Behöver man ha särskilt bra syn? Och vad händer om man redan är utbildad och jobbar som lokförare men får mycket sämre syn och behöver glasögon, kan man ändå köra tågen?   
Liel

Hej Liel.

Till att börja med så behöver du inte ha vanligt körkort för att kunna bli lokförare.  Det går lika bra ändå. Däremot så behöver du genomgå en del tester för att se om du är lämplig som lokförare. Och slutligen en läkarundersökning där syntest är en del. Att du har eller får glasögon är inget hinder i sig så länge som du uppfyller kraven som ställs på bland annat färgseende, mörker­seende, ögonrörlighet och synfält. Om du vill veta mer om vilka krav som ställs så finner du dessa i Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2011:61.

---

Fråga lokföraren Siv!

Vad undrar du och vill veta mer om? Mejla din fråga till: fragalokforaren@sj.se