Kommer ungarna att bli analfabeter?
Larmrapporterna har stått som spön i backen den senaste tiden: barn läser inte böcker. Men hur illa är det ställt, kommer barnboken kännas lika mossig som vevgrammofonen och vilka är farorna med ett samhälle där läsförståelsen försämras?
Tidigare publicerad i #4 2024
Barn läser för lite, för sällan och om de läser, läser de fel saker. Läsförståelsen blir sämre, högläsningen för barn minskar.
Så har det låtit länge. Först skyllde man på serietidningar, sedan på bio. Efter det stod det skadliga tv-tittandet i fokus, sedan video. Därefter tog dataspelen vid som boven i dramat, vilket följdes av internet, appar som Tiktok, streamingtjänster som Netflix och alla digitala frestelser vi lever med i dag.
Vi har oroat oss för barns läsning sedan 60-talet – minst. Kanske måste vi ställa oss frågan: Har det blivit så illa som vi trodde? Kommer verkligen barnläsningen dö ut i framtiden?
Nja, ryktet om läsningens omedelbara död är nog lite överdrivet. Det stämmer att läsförståelsen blir sämre, och att barn läser allt mindre. Det slås fast i undersökning efter undersökning. Men undersökningar presenterar oftast ett genomsnitt. Vissa grupper av barn läser och blir lästa för hela tiden. Andra grupper läser knappt alls.
Det är just den skillnaden som är oroväckande, menar många forskare. En av dem är Elisabeth Mellgren, doktor i pedagogik och tidigare universitetslektor vid Göteborgs universitet.
– Ja, vissa barn deltar inte i läsaktiviteter och får då inte möjlighet att utveckla intresse för texter och läsning genom tidiga läserfarenheter i sin familj eller på sin förskola. Men andra barn växer upp i en läsande miljö. Det är i och för sig en spekulation, men min känsla är att det på samma sätt finns fler tidiga läsare. Det går åt båda hållen, vilket ju gör att klyftorna ökar, säger hon.
Men är det verkligen ett så stort problem? Alla stora teknikskiften i världen har lett till att vissa kunskaper har ebbat ut. Att kunna köra häst och vagn är inte en lika vanlig kompetens längre, inte heller att skriva med fjäderpenna. Är det inte samma sak med förmågan att läsa långa texter? Kommer inte AI och liknande teknologier sköta det åt oss? Elisabeth Mellgren håller inte med om det. Inte alls, faktiskt.
– Alla barn har rätt att utveckla sitt språk och att lära sig att skriva och läsa. För att barn ska vilja lära sig skriva och läsa behöver de veta vad de ska ha den kunskapen till. Vad ger det mig för möjligheter? De insikterna är väldigt bra att ha för alla barn, hur digital än världen blir. Digitaliseringen är ett kraftfullt verktyg, men den ökar kraven på att kunna uttrycka sig i tal och skrift och tolka vad man läser.
Hon tar ett exempel.
– Jag läste om det här med chattbottar på 1177. Det betyder ju att algoritmer ska sortera behovet av vård. Då blir det väldigt viktigt hur den vårdsökande uttrycker sina problem. Samhället ställer väldigt höga krav på språklig kompetens.
Så hur kommer då barn att läsa och läsas för i framtiden? Kort sagt: Vad händer med barnboken? Kommer den tryckta barnboken kännas lika främmande för framtidens barn som en vevgrammofon eller kassettbandspelare?
Monica Fagraeus Lundström är vd för den nystartade barnboksappen Lylli, där barn kan läsa, bli lästa för och titta i tusentals digitala böcker. För naturligtvis är framtiden digital, även för barnlitteratur.
– Skärmtiden är inte det viktiga utan vad man gör med den. Största delen av tiden som barn sitter med skärm handlar det om videor och spel. Vi vill erbjuda ett alternativ i form av läsning, säger hon.
Hon ser en framtid där läsningen ökar bland barn – tack vare digitaliseringen, inte trots den.
– Ja, den fysiska boken har fått en utmaning. Det är det som är intressant: om nu barnen lägger så mycket tid på skärmar, då måste vi se till att det finns en bra plats för läsning. Ibland kan det vara en fysisk bok, ibland en digital bok. Det viktiga är att läsningen har en tydlig plats hos barnen.
Med andra ord: läsningen i stort är inte hotad. Barn lär sig läsa, får höra godnattsagor och lär sig så småningom att skriva. Men i vissa grupper ser det oroväckande ut, till exempel barn som växer upp i miljöer där de inte får delta i läsande och skrivande.
Elisabeth Mellgren från Göteborgs universitet menar att stora skillnader i läsförståelse är ett hot mot demokratin och leder till ökad segregation.
– Vi måste ge alla goda förutsättningar för att delta i samhällslivet. Att ha ett gott stöd för att utveckla ett språk och lära sig skriva och läsa – det är en medborgarrättighet och grunden i ett demokratiskt samhälle. Det tror jag att vi alla är överens om, säger hon. •
text: Kalle Dixelius illustration: Maja norrby
