Mår vi sämre av deppiga nyord?
Årets nyordslista blev ingen munter läsning. De dystra orden avlöser varandra. Men så blir det när världen är som den är.
»Om året känns deppigt gör listan det också«, konstaterar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Men mår vi faktiskt sämre av ett dystert språk?
Tidigare publicerad i #2 2023
De senaste åren har inte varit någon glättig, ballongprydd resa direkt. Pandemi, klimatför-ändringar, storskaligt krig och lågkonjunktur kan inte ens den mest peppiga projektledare snacka bort. Naturligtvis smittar det av sig på språket.
”Coronaanpassa”, ”covid-19”, ”gaslighta” och ”domedagsskrollande” är några muntra exempel från 2020 och 2021 års nyordslistor. Men frågan är om inte deppigheten peakar i och med 2022 års nyordslista. Där återfinns ord som ”permakris” (en kris som aldrig tar slut), ”energikrig” (ett krig där man använder energibrist som ett vapen) och ”dödsdoula” (en professionell rådgivare i livets slutskede). Det är bara några exempel. Hela listan andas domedag, krig, kris och död.
Anders Svensson är chefredaktör för Språktidningen och en av dem som sammanställer nyordslistorna. Han medger att det är lite dystert just nu.
SJU SJUKT DEPPIGA NYORD
Autokratisering (Process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt.)
Dödsdoula (Professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.)
Edgelord (Person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.)
Matfattigdom (Fattigdom som innebär begränsad tillgång till mat.)
Permakris (Serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte; tillstånd av permanent kris.)
Returmissbrukare (Person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.)
Smygflation (Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.)
Blev detta den deppigaste nyordslistan hittills?
– Under det årtionde som jag jobbat med nyordslistan har de senaste åren varit de deppigaste. När vi släppte förra årets lista – som präglades av coronaord som ”genombrottsinfektion”, ”postcovid”, ”vaccinpass” och ”zoomtrötthe” – hoppades vi nog alla på ett år där vi tog igen all glädje och alla fester som vi missat under pandemin. När coronarestriktionerna väl släpptes kom i stället krig och kriser. Vi har alltså bytt källan till alla tråkiga ord, men listan speglar samhället och är därför tyvärr ännu en gång fylld av nyheter som vi helst skulle slippa, säger han.
Var det tryckt stämning på årets nyordsmöten?
– Mötena har väl varit ungefär som sinnesstämningen och känslan i samhället i övrigt – lite deppig, lite frustrerad, lite resignerad. Men arbetet med nyorden är alltid roligt och givande i sig även om orden vi diskuterar kanske inte representerar roliga företeelser.
Tar ni ställning till mängden positiva, neutrala och negativa ord på listan? Försöker ni få en hyfsad balans?
– Vi har inte gjort det tidigare. Det var först under pandemin som vi reflekterade över att så många ord var mer eller mindre deppiga. Och det var först när utomstående påpekade det som vi blev medvetna om det. Vi såg väl helt enkelt inte skogen för alla mörka träd. Men listan återspeglar det gångna året och vi fångar bara upp ord som är i bruk, så om året känns deppigt kommer listan också göra det. Det är klart att vi längtar efter fred, en vändning i ekonomin och lösningar på miljöproblemen så att vi kan få frossa i ord som signalerar framtidstro.
Blir man deppig av att använda deppiga ord? Eller fungerar det att benämna deppiga saker med glättigare ord?
– Hur mycket språket påverkar hur vi tänker är omstritt. Men det är inte mycket forskning som pekar på att orden i sig styr våra tankar. Att bara byta ord på saker är alltså ingen mirakelkur. Städerskor fick till exempel inte bättre arbetsvillkor eller högre status för att de började kallas lokalvårdare. •
»Man får se upp med att hamna i toxisk positivitet«
Språket är vårt sätt att rama in världen och att berätta historien om oss själva. Och hur vi talar har absolut inverkan på vårt mående menar psykologen Björn Hedensjö.
”Det finns inga problem – bara utmaningar” brukar klämkäcka chefer och arbetsledare klämma ur sig ibland. Syftet är att vända negativa tankar till positiva och på så sätt driva verksamheten i rätt riktning.
Men fungerar det verkligen?
Kan språket ha någon direkt påverkan på oss? Både ja och nej, verkar det som. Ett konkret exempel är att vi tycks bli mer smärttåliga när vi svär. Det framkom i en studie där försökspersoner fick hålla händerna i iskallt vatten så länge de kunde. När de fick svära, stod de ut längre.
Björn Hedensjö är psykolog, terapeut och före detta skrivande journalist. Han är även en av två programledare för podden Dumma människor.
– Hur vi talar till oss själva och andra har absolut inverkan på vårt mående. Språket är ju vårt sätt att rama in världen och att berätta historien om oss själva. Och en händelse kan ju beskrivas på massa olika sätt, även om det objektivt sett är en och samma sak man beskriver. Ett konkret exempel från forskningen är det som kallas etikettseffekter. Sättet som folk beskrivs på påverkar deras prestation. Om man får etiketten ”lat slarver” blir det lätt att det påverkar ens idé om en själv och ens egen förmåga, säger han.
På samma sätt kan det fungera att tala till sig själv på ett snällt sätt, som man skulle pratat med någon man tycker om. Det kan ha en stressreducerande effekt. Men det finns gränser för hur mycket man kan påverka med bara språket. Det måste ha någon bäring med den verklighet vi alla kan se.
– Man får se upp så att man inte hamnar i så kallad toxisk positivitet, som att försöka beskriva en uppenbart förfärlig situation som ”utmanande”. Den risk man tar som chef i ett sådant läge är att helt tappa trovärdighet och att folk som är drabbade känner sig missförstådda eller inte sedda, säger Björn Hedensjö.
Hur arbetar du med språket i terapisituationen?
– Hela tiden! Facktermen är ”kognitiv omstrukturering”, men det handlar just om att använda språket för att rama in situationer, händelser, personer eller misslyckanden på nya sätt. Hitta nya sätt att tänka kring sådant man tycker är utmanande eller svårt. Vårt sätt att prata blir vår tolkning, och vår tolkning avgör hur vi ser på världen och oss själva.
text: kalle dixelius illustration: maja norrby
