När barndomen blir content – kidfluencers mellan lek och business

Från gulliga vardagsklipp till en miljardindustri. Barnens charm har blivit hårdvaluta i sociala medier. Kidfluencers lockar följare, samarbeten och gratisprylar. Men när barndomen blir content väcks också frågan: Vem tjänar egentligen på det här?

En gullig dans i vardagsrummet, en fyndig kommentar i bilen, och plötsligt har hundratusentals människor sett ditt barn och älskat det – och vips är en ny liten stjärna född. Ja, så enkelt kan det vara att bli känd idag. De flesta sociala medier har visserligen en åldersgräns på 13 år, men det hindrar varken unga från att drömma om att bli youtube-kändisar eller föräldrar från att starta konton ”för att spara minnen.” Och när följarna trillar in blir frestelsen svår att stå emot.

– Det är inte så konstigt, att få likes är otroligt belönande. Vi människor behöver bli sedda och bekräftade, säger Stina Hindström, psykolog i Göteborg med inriktning på barn och föräldraskap

Kidfluencers har blivit en av vår tids tydligaste trender, gulligt och samtidigt en del av en mångmiljardindustri. På bara två decennier (youtube fyller 20 år, instagram 15) har de sociala medierna inte bara förändrat våra liv, de har också förvandlat barndomen till potentiellt innehåll. Enligt Goldman Sachs beräknas influencerindustrin globalt vara värd svindlande 5 000 miljarder kronor år 2027, och en växande del av kakan består av just barninnehåll.

I Sverige växer även stora mammakonton fram, där vardagen med barnen är själva motorn. Det är barnens utspel, charm och gulliga missar som drar flest likes, och som kan betyda sponsrade resor, gratisprylar och nya inkomster. ”För mammainfluerarna är barnen en lönande affär”, konstaterade DN:s Sara Martinsson.

– Trenden gör mig orolig. Barn blir exponerade globalt utan att kunna förstå konsekvenserna. Bilderna och klippen sprids världen över och går aldrig att få tillbaka. Jag är också ytterst tveksam till att barn ska jobba. Jag tycker att de ska hjälpa till för att få känna sig behövda, men att sälja saker på det här diffusa sättet… Nej, frågar du mig så är det tillräckligt att gå i skolan.

– Och som vuxen måste man våga syna sig själv: Gör jag det här för mitt barns skull, eller handlar det om mitt ego? 

Ja, det finns fler risker. På Netflix har dokumentären Bad Influence om Piper Rockelle fått stor uppmärksamhet. Den visar hur barndomen kan förvandlas till ett heltidsjobb, där kameran alltid är på. I USA har flera föräldrar dömts efter att ha byggt kanaler kring sina barns liv. Mest känt är fallet Ruby Franke och kanalen 8 Passengers, som slutade i rubriker om grov barnmisshandel och ett långt fängelsestraff. Och i Frankrike har man redan infört lagar som ska skydda barnen. Inkomsterna ska sparas i barnets namn och får inte användas av föräldrarna. I Sverige saknas fortfarande liknande regler.

Stina Hindström påminner om hur krävande livet som influencer faktiskt är. De flesta lyckas aldrig, men de som gör det jobbar hårt med press och prestationskrav som kan vara övermäktiga även för vuxna.

– Att leka med kameran, spela in sketcher eller dansa ihop kan vara jätteroligt. Men när man gör det med syfte att få fler följare blir det plötsligt ramar, krav och en publik att leverera till. Det fria försvinner, och barnet blir någon annans underhållning.

Men ett av de största frågetecknen handlar om barns självbild, för vad händer när man vänjer sig vid att ständigt bli bedömd av främlingar?

– Vi vet inte hur det påverkar barn långsiktigt, men det finns en risk att barn utvecklar en persona för nätet och tappar kontakten med sina egna behov. Om man blir beroende av andras blickar kan det bli svårt att sätta gränser. Andras önskningar kan ta över ens egna.

Samtidigt, påminner Stina får vi inte glömma att ha lite perspektiv här.

– Långtifrån alla barn far illa av det här. Och det finns barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa och våld. Jämfört med det är gulliga klipp på nätet inget akut hot.

Ja, vi vet väldigt lite om hur det här påverkar barnen. Men en som i alla fall studerar saken är Ylva Ågren vid Göteborgs universitet, som frågar barn om hur de själva upplever att vara en influencer och ha betalda samarbeten med företag.

– De flesta tycker framförallt att det är roligt, både att få likes och att tjäna pengar. Barn generellt använder sociala medier i hög grad, och många plockar upp trender och testar saker. Men det är inte lika många som ”slår igenom” och får betalt. Om inget händer, blir de mindre aktiva eller lägger ner sina konton, säger hon.

Barn som far illa av detta, är det något du har sett?

– Dokumentärerna som går just nu har eldat på debatten, som jag tycker är viktig. Men det finns en risk att det blir väldigt svartvitt, att ”sanningen” blir alla barn skulle fara illa. De barn som vi har pratat med har ju själva valt att starta sina konton, och de tycker att det är skönt att ha föräldrar i bakgrunden som stöttar. Många föräldrar är inte heller odelat positiva utan tycker att skolan måste få gå först, säger Ylva Ågren.

Stina Hindström påminner om att för många barn kan sociala medier betyda kreativitet, gemenskap och glädje.

– Det viktiga är balansen. Sociala medier kan vara något roligt, men får inte ta över. Om man låter sitt barn bli en del av det här måste man vara helt säker på att det är det bästa för barnet, säger hon. •

---

text: LINDA NEWNHAM