Överlista din smärta

Smärtan har funnits med oss i alla tider, inte minst som kroppens livsviktiga varningssignal. Numera medicinerar vi bort delar av den och i dag går över två miljoner svenskar på smärtstillande medel. Men eftersom smärtan är subjektiv och påverkar oss olika är det klokt att lära känna den. Och kanske till och med lära dig att lura smärtan.

Smärtspektrumet är brett, från lätt huvudvärk till avsliten hälsena och cancersmärtor. Men smärta är subjektiv och därför svårmätbar. Somliga uthärdar starka plågor, andra avstår från tandläkarbesök av rädsla för att det ska göra ont. I vården finns olika skattningsinstrument där patienten får uppge sin upplevelse av smärta. Läkaren kan använda den så kallade smärttrappan i tre steg för att avgöra vilken behandling som är lämpligast.

Men smärtan är också livsviktig. Att inte känna smärta av att trampa på något vasst eller bränna sig kan betyda allvarliga skador, liksom att inte uppfatta andra nödsignaler från kroppen.

Smärta är av olika slag. Vävnadsskadesmärta uppkommer av till exempel slag, tryck och hetta. Men smärta kan komma också av skador på själva nervsystemet. För vissa tillstånd saknas klara medicinska orsaker. Akut och kronisk smärta har olika orsaker och kräver olika behandlingsmetoder.

Känslomässig eller psykisk smärta, utlöst av exempelvis ångest eller sorg, aktiverar delvis samma delar i hjärnan som kroppssmärta. Även psykiatriska sjukdomar kan ge så kallad psykogen smärta.

Omkring 2,5 miljoner svenskar tar receptbelagda smärtstillande medel, till det kommer stora mängder Alvedon, Ipren och liknande preparat, liksom självmedicinering med alkohol och andra droger.

Aldrig tidigare har det funnits så god smärtlindring, med allt från receptfria salvor och tabletter till hypnos, elbehandling, narkos och så kallade opioider, som uppnår morfinliknande verkan. Kanske var människors smärttolerans förr i tiden större, då det saknades behandling för vardagliga plågor. I allvarligare fall, som vid amputation, fick patienten nöja sig med brännvin, något att bita i och att bli fasthållen.

Vår förmåga att uthärda smärta påverkas av vetskapen att obehaget är övergående och leder till något bra. Hur många kvinnor har inte med övertygelse skrikit ”aldrig mer!” efter en förlossning, bara för att ganska snart komma på andra tankar?

Långvarig smärta däremot är bara en pågående, meningslös plåga som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Olika former av kognitiv beteendeterapi (kbt) kan bidra till att trots smärtan förbättra livskvaliteten.

I tidskriften Sans skriver Åsa Nilsonne, läkare och seniorprofessor i psykologi, om möjligheten att påverka smärta med tanken. Det bottnar i att smärtinformationen mellan nerver och hjärna har tre flöden: ett som rapporterar typ av smärta och var den sitter, ett annat graderar obehaget, alltså upplevelsen, och ett tredje som går tillbaka från hjärnan till smärtpunkten. Det betyder, skriver Åsa Nilsonne, att ”våra tankar och känslor får en direkt effekt på hur smärtan rapporteras”. Vidare skriver hon: ”Smärtsystemet använder våra kunskaper och känslor för att anpassa smärtupplevelsen till situationens behov.” 

Vi har alltså möjlighet att träna upp vår förmåga till att både stå ut och att lugna oss.

Vid smärtsamma läkarundersökningar gör vårdpersonalen sitt bästa för att minimera plågan, medan ett tortyroffer är i klorna på någon som vill maximera den.

I häxprocessernas Europa torterades, brändes och dränktes tiotusentals människor. I Sverige avrättades över 300 personer, men bara en – Malin Matsdotter i Stockholm 1676 – blev levande bränd på bål.

I inkvisitionens jakt på kättare var Häxhammaren, Malleus maleficarum, från 1486 ett slags handbok, enligt vilken tortyr är nödvändigt för att få den misstänkte att bekänna. Den skrevs med påve Innocentius VIII:s välsignelse, och till metoderna hörde att krossa offrets händer och fötter eller att bränna könsdelarna. Vad skulle man inte vara beredd att erkänna i den situationen?

Fortfarande torteras människor av religiösa och politiska skäl. Det sker i diktaturer, men också i förment demokratiska nationer. Ett exempel är USA:s omfattande tortyr och förnedring av irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset som avslöjades 2004.

För inte så många generationer sedan var tortyr och avrättningar ett folknöje. Man ville se någon piskas eller slitas itu av hästar. Men lusten att bevittna andras lidande har tvingats in i nya banor. I tidningen Dagens Nyheter föreslog skribenten Andrev Walden att bekännelselitteratur och sommarpratarnas snyfthistorier i radion är vår tids blodfattiga substitut för sadistiska vidrigheter.   

Men ibland är det inte långt mellan lust och lidande, och för vissa är de ett, helst med samtycke och utan kroppsliga men. S&M, sadomasochism, står för njutning i att tillfoga och att vara utsatt för smärta. Den famöse markis de Sade har fått ge namn åt sadism, medan masochism hänförs till den österrikiske författaren Leopold von Sacher-Masoch.

Han hade kanske kunnat vara upphovsman till strofen ”Slå mig hårt i ansiktet så får jag känna att jag lever” i Thomas Stenströms hitlåt 2014. Den blev anmäld till Granskningsnämnden för att vara våldsförhärligande, men har i skrivande stund spelats över 63 miljoner gånger på Spotify. • 

---

text: Anders mathlein  illustration: maja norrby