Prata med barn om svåra saker
Barn vet så mycket mer än vi tror. Därför är det viktigt att våga lyfta fram svåra känslor så att de slipper bära dem själva. Och det måste börja i det dagliga småpratet. ”Om man inte är van att prata med sina barn om stort och smått, så blir det jobbigt att plötsligt samtala om svåra saker”, menar psykologen Reyhaneh Ahangaran som skrivit en bok om att prata känslor med barn.
Tidigare publicerad i #4 2023
I en tidspressad vardag är det lätt att man bara ger barn instruktioner, som ”packa gympaväskan” eller ”det är dags att duscha och hoppa i säng”. Men det där pratet om ditten och datten, som kan kännas trivialt i stunden, är faktiskt viktigt på riktigt. Forskning visar att lära sig sätta ord på sina känslor och kunna prata om sitt mående är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.
TIPS FÖR SAMTALSFLOW
√ Statusuppdatera. Ta en stund per dag, kanske vid middagsbordet, där alla i familjen får berätta en bra och mindre bra sak.
√ Promenadprata. Ibland känns det jobbigt att sitta och prata öga mot öga.
√ Lämna över till en annan. Ibland vill ett barn inte oroa dem som står barnet allra närmast. Då kan det vara bra att låta en moster eller skolkurator ta första delen av berättelsen.
– Vi behöver se till att våra barn blir så väl rustade som möjligt inför livet, och får förutsättningar att må bra i både kropp och själ, säger Reyhaneh Ahangaran.
Effekten av pratet är att barnet lättare kan förstå och beskriva vad som händer i kropp och knopp. Det onda i magen måste inte alls betyda att man ska gå till läkaren, utan kan bero på oro, nervositet eller något man är ledsen för.
– När barnet får hjälp att klä känslorna i ord och kan dela dem med andra så brukar trycket lätta lite, för då tar vi över en del av den ilska, sorg eller förtvivlan som barnet bär inombords.
Hur mycket vi än vill skydda våra barn är oro en del av livet. Så i stället för att försöka undvika den är det bra att hjälpa barnet upptäcka att en situation kan kännas riktigt jobbig, men man fixar det ändå. En del barn landar lätt i ilskan, och ett argt barn kan väcka ilska även hos en själv, men här gäller att tänka till som vuxen. Dels är det viktigt att alla känslor får finnas.
»När barnet får hjälp att kläkänslorna i ord och kan dela dem med andra så brukar trycket lätta lite.«
– Ilska har jättebra syften, som handlar om att skydda sig själv och andra, eller att påtala orättvisor. Och det finns kraft däri som är bra att ha tillgång till ibland. Sedan får man inte slåss och förstöra saker för att man är arg, så där behöver man hjälpa sina barn att kanalisera ilskan på mer konstruktiva sätt.
Prata känslor med barn är en bra handbok, inte bara för föräldrar utan alla vuxna som har barn omkring sig.
dels kan ilskan också begränsa en, göra att det inte går att resonera ordentligt, så det är bra att låta barnet lugna sig innan ni fortsätter samtala. Men det handlar också om att som vuxen förstå att ilska kan vara en täckmantel.
– Ilska och ledsamhet ligger nära varandra, så har man ett barn i sin närhet som ofta är argt ska man fundera på om det finns något barnet är ledset över och försöka närma sig det, för däri kan lösningen till känslostormarna ligga.
Som vuxen får du gärna vara en pratförebild genom att själv dela med dig av med- och motgångar som du kan guida barnet i hur man kan hantera situationer som uppstår. Men en fälla att undvika i samtal med barn är expertrollen, där man berättar hur det är, eller kommer med en massa råd lite för fort. Reyhaneh Ahangaran vet att det är lätt hänt att man hamnar där, för man blir så glad och lättad när barnet väl börjar berätta att man genast vill peka på lösningar.
– Men det kan vara överväldigande för vissa barn. Där behöver du ta ett djupt andetag och lyssna. Efter att barnet har fått prata till punkt kan du möjligen säga: ”Är det okej att jag berättar vad jag tänker?” •
SKILJ PÅ HEMLIGHETERNA
Bra hemligheter känns roliga att tänka på eller ger pirr i kroppen. Sådana hemligheter kan man välja att hålla för sig själv.
Dåliga hemligheter ger en knut i magen och kan till exempel handla om att någon har gjort något mot dig som inte känns bra och sagt att du absolut inte får berätta det här för någon. Men du ska berätta ändå, för vuxna hjälper dig med den dåliga hemligheten.
STOPP-TÄNK-KÖR
Som hjälp för barn som lätt blir arga: försök få dem att se känslorna som ett trafikljus genom att använda stopp-tänk-kör-strategin. När ilskan kommer tänds den röda lampan, sedan går den över till gult för att till sist slå om till grönt, vilket betyder ”kör på den lösningen”.
√ Stoppa dig själv! Stanna upp!
√ Tänk ut vad du ska göra nu. Vad blir bäst?
√ Gör det du tror blir bäst!
text: linda newnham
